Till alla mammor där ute
Tjat Tjat och mera tjat från folk runt omkring, men det är sant man ska INTE hålla på och jämföra sig med andra när det gäller träning och sina kroppar, varför?, svaret det vet alla men ett enkelt svar är för att det inte är någon bra idé. Man måste komma ihåg att vi alla är olika dvs vi alla är byggda på olika sätt, har olika bakrund, olika förutsättningar,olika möjligheter, vi lever helt olika liv helt enkelt.
Jag tror knappast att det bara är kvinnorna som jagar efter att hitta den perfekta övningen, den perfekta workouten som äntligen ska ge en perfekt rumpa, perfekta armar, platt mage. Detta är något som alla har önskat eller önskar kunna få.
Jag personligen vill inte hamna i den onda cirkeln där man jagar efter något som för många blir ouppnåligt. Jag hoppas ingen där ute blir helt blinda och besatta av tanken på den perfekta kroppen.
Många tror ju att allt det som jag nu har nämnt ska gå att fixa på några månader (ca 3 månader) Man kan snarare räkna med några års träning. Jag tränade lite sporadiskt innan jag blev gravid. Och helt plötsligt föder man ut en helt underbar liten människa som man sedan kommer älska mer än allt annat på denna jord. Det som man också har fått med sig efter förlossningen är en ny kropp. En kropp som inte längre ser ut som den gjorde innan man blev gravid, Magen, brösten, låren, ansiktet och armarna ALLT har förändrats. Jag personligt tyckte det var rätt jobbigt att inte kunna ha kontroll över kroppen, att se den så "förstörd" gjorde i allafall mig ledsen.
Nu till det viktiga tror du att jogging eller varför inte zumba (dagens hetaste träning) kommer kunna fixa det?
Dum som man är så går man oftast på det som står i tidningarna ” Ja men det står i tidningarna”. och så ser man den stora texten framsida ”rasar”, ”6 kg på 4 veckor”, ”
Det här är självklart något som jag också gick på för flera flera år sen i gymnasiet några månder innan jag och mina vänner skulle åka till Ayia Napa, tror ni att jag klarade att gå ner 4 kilo eller vad det nu var som jag vill gå ner. ( på den tiden vägde jag någon stans mellan 58-62 kg, jag är bara 160 cm lång!)
Nej det klarade jag inte på grund av den fitnessbesatthet som man hade fått.
Det tar lite tid att få ihop detta med kost, träning, resultat och tålamod och sen lyckas känna sig någorlunda nöjd.
Idag ligger mitt fokus på att hela tiden utgå ifrån mina förutsättningar och inte någon fitnessmodell med ett helt annat liv än mitt. Visst är det lätt att dras med dessa omslag men nej, nej, nej passa er för dessa tidningar!.
Det finns inga perfekta övningar- det finns bättre övnignar och bättre träningsformer, men det som betyder mest är ju förstås att hitta sin egen väg att gå och tro på det. Och låt det ta tid! Jag började röra på mig när Felicia hade blivit 4 månader, för det första gjorde jag det för att få egen tid.
Varför inte lägga den tiden på att bygga upp kroppen. Idag mår jag jätte bra och min kropp är starkare än den har varit på flera, flera år.
Detta inlägg vill jag tillägna alla mammor som vill hitta tillbaka till den kropp man engång tidigare hade.
