elleohlsson

Idag har jag träffat en man och en kvinna som är utav den goda sorten.
Jag återkommer till det.

Idag var det min andra dag på praktiken.

Ibland önskar jag att vi hade två bilar för imorse blev jag tvungen att cykla till praktiken.
Men det var inte så tokigt när jag väl var på cykeln och trampade
en cd spelare och bra musik kan göra mycket.
Först lämnade jag Felicia på dagis halv 9 och så ska jag vara på förskolan klockan 9. Som vanligt blir det alltid lite stressigt när man har smått.
Hade tjugo minuter på mig att vara på skeppet och det är ändå en bra bit från Edlingevägen (i slagsta) och sen enda ner till krusgården i Torshälla.
Men jag trampade på bra i motvind och var framme på 17 minuter det tycker iallafall jag var bra gjort.
Sen var vi ute med barnen i 1 ½ timme, tack för att det finns stora tjocka jackor och varma överdragsbyxor.

Hela dan på praktiken har gott hur bra som helst.
Måste få skryta med att jag har redan fått beröm av min handledare + dom andra.
Paula sa till mig innan hon skulle gå hem, att alla i personalen hade sakt att dom var jätte nöjda med mig, och att det kändes som jag hade varit där en längre tid. Sen sa hon att det var så skönt att få dit någon som är trygg i sig själv och vågar ta för sig.
Hon var också positiv till att barnen hade tagit till sig mig så otroligt snabbt.
Kändes bra att höra.
Jag är ju bara mig själv.

Nu ska jag berätta om det som höll på att förstöra resten utav eftermiddan / kvällen.
Jag tog min cykel klockan 3 för att trampa bort till felicias förskola.
Jag spänner fast väskan där bak på cykeln sätter på mig cd spelaren och trampar iväg.
Det jag inte visste var att efter halva vägen så tappar jag väskan och upptecker det på förskolan.
Nej, nej, nej det betyder att det är bara o slänga upp Felicia på cykeln och tok trampa bort samma väg som jag kom från, fort gick det kan jag lova.
Men inte hittar vi någon väska på vägen, när vi hade kommit ända ner till min partner skola, tog jag med mig Felicia in för att låna telefonen och hoppas på att någon skulle svarar i min mobil och säger att JAG har hittat din väska vi möts där och där.
Den turen hade jag inte, så det var bara för mig och Felicia o cykla hela vägen hem igen, ni kan ju bara tänka er hur slut och genom stressad jag var. 
Någon har min väska med plånbok, papper till skolan och min mobil i. 
Tusen saker snurrade i huvudet på mig: måste spärra bankomatkortet, ta nytt körkort, alla andra bonus kort allt var nu borta. 
Vi hinner bara kliva innanför dörren så ringer hemtelefonen och i luren så var det en mycket trevlig man som sa att vi har hittat din väska, den låg på cykelbanan vid Ok.
Tack och lov.
Nu har jag hämtat den och är så otroligt tacksam för att det faktiskt finns ärliga och bra människor där ute.
Tänkte jag skulle sätta in dagens ros eller skicka ett tack kort till dom.


Antar att jag kommer ha grym träningsverk imorgon.

Nu ska jag sätta mig i soffan med Patrik och titta på The Mentalist och sen Hells Kitchen.
Just det ska ringa mamma först!